|
|
|
|
Bettfel - orsaker och rätt behandling
Idag finns det många människor som tror att bettfel och sneda tänder är ett resultat av våra gener, att vi helt och hållet ärver våra käkar och tänders utseende från våra föräldrar. Även experter hävdar titt som tätt detta med säkerhet och det har även lärts ut på universitet. I västvärlden ligger det också nära till hands att anta att barn liknar sina föräldrar p.g.a. arvet.
För redan över 50 år sedan började dock teorier läggas fram gällande att bettfel inte är ärftligt på det sätt vi tror. Weston A. Price har varit en förgrundsfigur för forskning som visat att våra tänders hälsa kommer från något som kallas ”intercepted heredity” (ungefär ”avskuren ärftlighet”). Teorin bygger på att människokroppens utveckling hindras av felaktig och alltför raffinerad kost hos föräldrarna strax innan barnet blir till. Generna kan då inte utvecklas som det var menat.
Allt fler bevis har sedan dess pekat på att det är det här synsättet vi bör anta. Man börjar bli ganska säker på att miljön spelar större roll än arvet när det gäller bettfel men detta är en debatt som många inte vill kännas vid.
Bettfel och sneda tänder påverkar hela ansiktet
Informationen i den här artikeln har till viss del hämtats från artikeln ”Is it mental or is it dental” av tandkirurgen Raymond Silkman. Läs den gärna för att få mer information och ta hjälp av engelska ordlistan på den här sidan om du behöver.
Överkäken är otroligt viktig när det gäller kraniets växt eftersom den har kontakt med många av kraniets övriga ben. Man kan säga att den till stor del påverkar hur våra ansikten ser ut. Ett smalt, avlångt ansikte tror vissa forskare nu kan vara ett tecken på att någonting gått fel med kraniets växt. Som nämnts under andra sektioner på denna hemsida är ett långt avstånd mellan nästipp och framtänder ett tecken på att ansiktet håller på att växa fel. Om överkäken inte utvecklas som den ska och blir smal med hög gom kan det leda till bettfel och sneda tänder som överlappar varandra. En smal överkäke brukar kunna ge upphov till svårigheter att andas genom näsan eftersom bihålorna sitter här. Näsan kan kännas trång och det kan verka som om man har fått ett överskott av brosk. Detta beror på att mjuka vävnader struntar i hur rymligt kraniet växer sig, de fortsätter att växa ändå. Faran med trång näsa är att man kanske börjar andas genom munnen (vilket kan få dåliga konsekvenser, läs mer i artikeln). Det har också länge varit känt att munandning hindrar underkäken från att utvecklas rätt. En underutvecklad överkäke kan även hålla tillbaka underkäken eftersom den senare alltid måste rätta sig efter den förra.
Hur kan vi känna igen ett sådant här ansikte? Jo, det är ofta avlångt, har stort avstånd mellan näsa och tänder och vinkeln mellan läppen och näsan är trubbig, alltså mer än 90 grader (i ideala fall ska den vara mindre än 90 grader). Personen kanske har sneda tänder och bettfel och en haka som sitter långt bak eller inte är markerad. Man ser ofta mycket ögonvita på de här personerna, mycket rynkor är vanligt (eftersom skallen inte fyller ut huden) och mörka ringar under ögonen. Det finns forskare som tror att även ögonhålorna kan påverkas så att ögat kan anta en onormal form vilket kan leda till t.ex. närsynthet och astigmatism. Man tror också att endokrina problem och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar såsom Tourette’s syndrom och ADHD kan ha med ett underutvecklat kranium att göra, men man måste såklart vara försiktig med att dra förhastade slutsatser.
Redan Leonardo DaVinci visste vikten av kroppens balans.
Använd munnen rätt – undvik bettfel
Det har på senaste tiden blivit alltmer populärt med ”myofunctional therapy” som går ut på att man ska använda munnen på rätt sätt för att undvika bettfel. Om munnen används fel kan käkarna, gommen och tänderna utvecklas i onormal riktning. Efter en behandling med tandställning är det vanligt att tänderna går tillbaka eller blir ojämna igen och det beror ofta på att tänder, ben och muskler inte samarbetar i harmoni med varandra, kanske för att roten till problemet aldrig blev löst.
För att förebygga bettfel lär man inom myofunctional therapy ut att munnen i sin viloposition bör vara stängd, att tungan bör vila i gommen och inte i underkäken, att man bör tugga på båda sidorna samt andas genom munnen m.m.
Redan för 100 år sedan visste man att rätt muskelfunktion kunde förebygga och bota bettfel och att resultatet då aldrig gick tillbaka. Varför man inte fortsatt mer på den linjen är lite av ett mysterium.
|
|